Ökande IT-brott: Nätfiske

 Vad är bedrägerier?

Bedrägeri, även kallat oredlighetsbrott, är ett brott som karaktäriseras av att gärningsmannen utnyttjar och vilseleder en användare till att utföra en oaktsam handling för att själv göra ekonomisk vinst på detta. Denna handling leder till skada för offret eller offrets närmaste krets. Bedrägeri kan handla om att gärningsmannen till exempel manipulerar olika digitala verktyg (som datorer och bankomater) för att komma åt känsliga uppgifter som i sin tur utnyttjas av bedragaren för ekonomisk vinning.  

Dagens digitaliserade samhälle har gjort det möjligt för bedragare att bedriva verksamhet på nätet. Nätbedrägeri innefattar bedrägerimetoden nätfiske (phishing), vilket härstammar från den engelska motsvarigheten fishing och hänvisar till “att fiska efter något”. Begreppet är ett paraplybegrepp för olika typer av IT-brott och går ut på att gärningsmannen manipulerar offret till att ge ut känslig information via till exempel mejl eller chatt för att sedan använda informationen för att begå bedrägeri. Med känslig information menas exempelvis bankkontonummer, personnummer eller lösenord. Nätfiske är en typ

av identitetsstöld då gärningsmannen gömmer sig bakom en falsk identitet genom att påstå sig vara till exempel en myndighet, ett företag eller en nära vän. Medan nätfiske hänvisar till en bredare attack mot flera människor, på till exempel ett företag, finns det andra metoder som riktar in sig på specifika personer. En av dessa kallas Harpun-fiske (Spear-phishing), som går ut på att gärningsmannen riktar in sig på en enskild person och skräddarsyr attacken efter personen, för att komma åt så mycket känslig information som möjligt. Förutom mejl och chatt är de vanligaste tillvägagångssätten för att utföra bredare eller smalare nätfiskeattacker följande: 

• Pharming - En sofistikerad attack där angriparen manipulerar servrar kopplade till en utvald webbadress. Användaren omdirigeras till webbadressen och ombeds att uppge lösenord och användarnamn.   
• Facebookbedrägeri - Bedrägeriet går ut på att genom nätfiske, lösenordsgissning eller annat sätt komma åt en användares uppgifter på Facebook. Bedragaren studerar användarens chattloggar för att sedan fråga användarens Facebook-vänner om hjälp. (hänvisa till intervjun)
• Falskt nödrop - Efter att en bedragare har kommit över en användares inloggningsuppgifter skickas ett påhittat nödrop ut till alla kontakter. Nödropen handlar ofta om att personen är i behov av att låna pengar då denne har blivit bestulen eller råkat ut för en olycka i utlandet. 
• Dejtingbedrägeri - Bedrägeriet börjar med en falsk profil på en dejtingsida. Målet med dejtingbedrägeri är att få en användare att falla för en fiktiv person (ofta en framgångsrik man), för att sedan få offret att betala en sjukhusräkning eller föra över pengar för en flygbiljett.   

Längre ner i detta inlägg finns tips på hur man kan skydda sig mot dessa attacker och vad man kan se upp för. 

 

Vem drabbas?

I och med att metoder för it-bedrägerier ständigt uppgraderas kan det idag vara svårt att avgöra vad som är ett bedrägeri och inte. Att bedragare dessutom har en tendens till att på ett skickligt sätt manipulera och vilseleda användare leder det till att i princip vem som helst kan drabbas. Under åren 2016 till 2019 uppges omkring fem procent av befolkning ha utsatts för it-bedrägerier och mellan 2010 och 2019 har bedrägerierna ökat med 113 % enligt Brottsförebyggande rådet. Vidare visar statistiken att vissa grupper är mer utsatta än andra. Antalet män som utsatts är större än antalet kvinnor. Dessutom ökar antal offer markant i takt med ålder fram till medelålder och uppåt, sedan sjunker siffrorna för åldersgruppen 75 år och uppåt, alltså bland personer som har låg internetanvändning.  

Ökning av bedrägerier åren 2010-2019 (Källa: Brå)

 

Nätfiske/it-bedrägerier och Corona  

Nätfiske och andra avancerade bedrägerier är något som förekommer allt mer frekvent under pandemin. Bedragare utnyttjar covid-19 för att komma över känslig information. En vanlig strategi är att de utger sig för att vara ett lands folkhälsomyndighet. Varje dag skickar bedragare 18 miljoner mejl och 240 miljoner meddelanden relaterade till pandemin. I och med pandemin minskar fysiska möten mellan människor söker sig också allt fler ovana användare till de digitala plattformarna för att hålla kontakt med nära och kära, vilket ökar antalet potentiella brottsoffer.  

 

Hur kan man skydda sig?  

I takt med att nätbedrägerier blir ett allt vanligare brott utvecklas också nya, mer avancerade metoder, vilka kan göra det ännu lättare för internetanvändare att trilla dit/drabbas. Många gånger handlar det om att bedragare lyckas hacka konton och vidare utnyttja användarens konto för att begå olika bedrägerier. Att vi är mitt i en vaccinationsprocess är också något som bedragare utnyttjar. Vi har sammanställt fakta från myndigheter i form av tips som alltid är bra att bära med sig online:  

• Var alltid försiktig med att lämna ut känsliga uppgifter (telefonnummer, personnummer och kontouppgifter) över medier. Även till vänner.  
• Lämna inte ut kontouppgifter via mejl. Varken banker, kreditinstitut eller Försäkringskassan begär uppgifter via mejl.   
• Klicka inte på länkar från okända mejladresser.  
• Vaccination för Covid-19 är gratis och om någon vill att du ska betala för en vaccination handlar det om bedrägerier.  
• Om du ska handla online, var försiktig med att lämna ut kortnummer. 

 

                    Bluffmejl från Skatteverkets hemsida.  

Texten skapad av: Hadeel Ibrahim, Isabelle Rehn och Klara Arvidsson

Läs Dagmars berättelse om att bli lurad på Facebook.